Denna dag, denna morgon för 2 år sedan vaknade vi spända och en aningens nervösa båda två! Det var dagen då vi skulle äkta varandra, denna dag var den första dagen som äkta makar, som delar varandras glädje och sorg och som alltid ska stå vid varandras sida. Det kändes rätt, så naturligt och så underbart. Det spöregnade denna morgon och tidigt förmiddag, det regnade till och med strax innan jag, min pappa och mina fina tärnor gick fram på klipporna till Erik, vigselförättaren, bestman och våra underbara gäster som hade kommit enbart för vår skull. Himlen sprack upp och vi sa ja till varandra i solsken. Det kändes så rätt.
Det känns fortfarande väldigt rätt. Erik är min klippa - mannnen jag kan stötta mig emot och som alltid finns där. Vi har varit med om mycket, både roliga och tråkiga händelser. Vi har köpt och renoverat ett hus, stöttat varandra vid nära och käras bortgångar, vi har gjort mysiga resor, både korta och långa tillsammans, Men den största och det bästa resan är ju såklart vår lilla Ruth - när hon kom blev vi en familj, en familj var vi innan också såklart, men när Ruth kom blev vår familj komplett.
Erik, du är min bästa vän och jag vill att du ska vara det för evigt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar