Idag klockan 13 var det dags. Min älskade mamma, Ruths fina mormor kom och mötte upp oss vid hållplatsen vid Sahlgrenska. Hon och Ruth roade sig i väntrummet medan jag var inne hos läkaren. Han kände och klämde, jag fick göra lite övningar och försöka förklara min smärta. Det går jag lite upp och ner med den där värken, vissa dagar känner jag knappt någonting, andra dagar kan jag ha så ont att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Idag var det en så där dag då jag "bara" hade lite halvont. Läkaren ville att jag skulle få testa en kortisonspruta som sista behandling innan operation. Ja ja tänkte jag....har jag gått med värk sen i januari kan jag väl gå lite till.
Åh jädrar vad den sprutan kändes ska jag tala om......och värken jag har nu är ju faktiskt nästan värre än smärtan jag hade innan. Men den ska vara kortsiktig och den kommer kännas i några dagar. Sen ska förhoppningsvis min inflammation vara borta.
Observera! F ö r h o p p n i n g s v i s ! Ska på återbesök om 4 veckor.
Så fortsättning följer........
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar