Välkomna

Här får ni läsa om vår vardag - framför allt min och Ruths, se bilder på vårt hus och kanske bjuder Erik på ett recept då och då.




tisdag 8 november 2011

November

Vi har haft två missfall. Bägge i november två år i rad. 2008 och 2009. Något jag alltid kommer att bära med mig. Det var tufft, det är det inte längre men jag bär med mig det i min ryggsäck. När vi blev gravida för tredje gången var jag livrädd och kände efter för minsta lilla grej. Var rädd vid varje toalettbesök och magont. Denna gång hade vi bestämt att vi tidigt skulle gå och kolla så att allt såg bra ut. Erik kunde inte följa med den där gången den 26 april men jag övertygade honom att jag fixar det här själv, jag har ju varit med om två missfall tidigare, jag kan nog ta mig hem själv....jag kan gråta hemma! Jag var helt övertygad om att det inte var bra denna gång heller. Barnmorskan och jag började prata om hur vi ska gå vidare om det är ett tredje missfall! Då får man ju hjälp........

Hon tittade ett tag på skärmen, hon sa inget men sen log hon! Hon vände på skärmen och jag fick se en liten liten ärta med armar, ben och huvud -  och hjärtat slog! Åh vad synd det är att inte Erik fick se...men han fick en glädjande nyhet på telefon. Vi skulle äntligen bli föräldrar.


Mamma och pappa kom med en
novemberkaktus när vi fått vårt andra missfall.
Nu står den åter i blom med fina ljusa blommor.

Det var nog inte mening att vårat första barn skulle vara ett vår/sommarbarn.
Istället kom världens bästa vinterbarn!

2 kommentarer:

  1. ja, äntligen kom hon. Världens finaste Ruth! vad skulle vi gjort utan henne? hon är mosters pärla.

    SvaraRadera